Croatina

Kort introduktion till Croatina

Croatina ger djupa, mörka rödviner med fast tannin och saftig frukt – välkänd från norra Italien, där de ofta går under namnet Bonarda i både stilla och lätt pärlande varianter.

Croatina är en röd druva från norra Italien, med sitt främsta fäste i gränstrakterna mellan Lombardiet, Piemonte och Emilia-Romagna. Den är nära förknippad med vardagsvinet i dessa trakter.

Druvan har odlats i området i århundraden och ingår ofta i viner som dricks unga och till mat. Den förekommer både på egen hand och i blandningar, vanligtvis tillsammans med Barbera.

I glaset känner du igen Croatina på den mörka färgen, den kraftiga frukten och en tannin som ger vinerna ett fast grepp. Det är viner med tyngd, men sällan med tung alkohol.

Även känd som

Croatina går under flera namn beroende på var i norra Italien den odlas. Det kan skapa förvirring, inte minst eftersom namnet Bonarda också används om andra druvor.

De viktigaste synonymerna är: Bonarda (i Oltrepò Pavese och Colli Piacentini), Croattina, Neretta och Uva Vermiglia.

Klimatets betydelse för druvan

Croatina odlas nästan uteslutande i norra Italien med ett stabilt inlandsklimat, där varma somrar och svala nätter ger mogen frukt utan att driva upp alkoholen för mycket.

Det klimatet passar druvan väl, eftersom den mognar sent. Med för lite värme blir tanninen hård och något besk, medan tillräckligt med sol ger rund och saftig frukt.

Primära aromer

Här möter du oftast björnbär, moget körsbär och plommon, gärna med ett stråk av viol och en lätt kryddig ton av peppar.

Smakprofil

Typisk alkoholnivå

De flesta Croatina-viner ligger på omkring 11-13 % alkohol, vilket gör dem förhållandevis lättdruckna till mat.

Druvor som påminner om Croatina

Vill du hitta viner i en besläktad stil finns det flera norditalienska druvor som bjuder på samma kombination av mörk frukt och fast grepp.

Barbera: friskare syra och mjukare tannin, men samma saftiga, mörka frukt.

Dolcetto: rund och fyllig med mörk frukt och en lätt besk kant i avslutningen.

Lambrusco: liknande lätt pärlande stil, dock lättare i kroppen och med friskare frukt.

Freisa: tanninrik och kryddig med röda bär och ett fast grepp i munnen.

Servering av viner på druvan

Servera Croatina vid cirka 16-18 grader. Är vinet för varmt träder alkoholen fram, och är det för kallt känns tanninen hårdare och mer kantig.

De mer fylliga, stilla varianterna mår bra av en halvtimmes luftning eller en lätt dekantering, som rundar av tanninen och öppnar upp frukten.

Ett vanligt rödvinsglas med bra bredd räcker gott. De lätt pärlande versionerna dricker du bäst lätt kylda och friska.

Matmatchning - vad passar druvan bra till

Fläsk & Kalv

Croatinas fasta tannin och saftiga frukt skär fint genom fettet i fläskkött och tillför friskhet till rätter som annars kan bli tunga.

Prova den till bräserad fläsklägg, ugnsstekt fläsk eller en tallrik med norditaliensk salami och korv.

Grill & Barbecue

Den mörka frukten och den lätt korniga tanninen klarar rök, grillyta och kryddiga marinader utan att försvinna. Alkoholen håller sig i schack, så vinet inte känns skarpt till det grillade.

Servera den till grillat fläskkött, spareribs eller väl kryddad korv.

Ostar

Frukten och tanninen står sig bra mot mogna, fasta ostar, där saltet i osten dämpar tanninen och lyfter fram bärfrukten i vinet.

Den fungerar fint till lagrad Grana Padano, provolone och halvfasta kittostar.

Fun facts om Croatina

I Oltrepò Pavese och Colli Piacentini säljs Croatina ofta under namnet Bonarda – trots att den inte har något att göra med den argentinska Bonardan.

Många lokala varianter görs lätt pärlande, en tradition som ger vinet friskhet och gör det lättdrucket till vardagsmat.

Croatina mognar sent och har tjockt skal, vilket ger den den kraftiga färgen och den markanta tanninen.

Tillsammans med Barbera ingår Croatina i den kända blandningen Gutturnio från Colli Piacentini.

Länder där druvan odlas

Croatina är i första hand en italiensk druva och finns i stort sett bara här. Utanför Italien är odlingen mycket liten och spridd.

Viktigaste land: Italien, med mindre försök i enstaka andra länder.

Viktiga områden och regioner

De klassiska hemtrakterna ligger i norra Italien, där druvan har fått sina mest kända uttryck.

Oltrepò Pavese (Lombardiet): här görs mycket Croatina, ofta i den lätt pärlande Bonarda-stilen.

Colli Piacentini (Emilia-Romagna): hemvist för Gutturnio, där Croatina blandas med Barbera.

Colli Tortonesi (Piemonte): ger ofta mer fylliga, stilla rödviner på druvan.

Vilka vintyper druvan används till

Croatina används nästan uteslutande till rödvin, men i flera olika stilar som kan variera en hel del i uttryck.

Stilla rödvin: mörk, fyllig och tanninrik, ofta till mat och för att drickas ung.

Lätt pärlande rödvin: den friska Bonarda-stilen med små bubblor, som gör frukten mer livfull.

Enstaka varianter görs i en lätt söt stil, där en restsötma balanserar den fasta tanninen.

Köpguide - så väljer du Croatina med självförtroende

Vill du ha ett tanninrikt rödvin till fett kött väljer du en stilla variant från Colli Tortonesi eller en Gutturnio med Barbera i blandningen.

Föredrar du ett friskt vardagsvin pekar den lätt pärlande Bonarda-stilen från Oltrepò Pavese mot en saftig och lättillgänglig upplevelse.

Håll utkik efter namnet Bonarda om du letar efter Croatina bland norditalienska viner – det är ofta samma druva i en mer folklig förpackning.