
30%
2014 Cava - Corpinnat - Finca Els Gorgs
Stentorr och fyllig Corpinnat från Penedès med brödig karaktär och lång lagring

2014 Cava - Corpinnat - Finca Els Gorgs
Stentorr och fyllig Corpinnat från Penedès med brödig karaktär och lång lagring

2018 Cava - Corpinnat - Vinyes Velles
Stentorr och frisk Corpinnat från gamla vinstockar i Penedès
2023 Cava - Corpinnat Rosato - Reserva
Torr och bärfrisk mousserande rosé från Penedès med Corpinnat-kvalitet

2023 Cava - Corpinnat - Reserva
Stentorr och krispig Corpinnat från Penedès på tre klassiska druvor
2024 Cava - Corpinnat - Cami Dels Xops
Stentorr, lätt mousserande Xarel·lo från Penedès med krispig frukt och livlig syra.
Cava är Spaniens klassiska mousserande vin, framställt med andrajäsning på flaska. Stilen spänner från fräscha, spröda bubblor med citrus och grönt äpple till komplexa, långtidslagrade viner med krämig mousse, rostade nötter och brioche.
Cava förknippas framför allt med Katalonien och vinområdet kring Penedès, men beteckningen omfattar flera geografiska områden i Spanien. Gemensamt för vinerna är att de görs enligt den traditionella metoden, där bubblorna bildas genom en andrajäsning i samma flaska som vinet senare säljs i.
De klassiska druvorna är Macabeo, Xarel·lo och Parellada. Tillsammans ger de en kombination av friskhet, frukt och struktur, och en förmåga att utvecklas under lagring. Även druvor som Chardonnay och Pinot Noir används, liksom lokala blå sorter till rosé-Cava.
Cava kan vara en enkel och uppfriskande aperitif, men de bästa vinerna har djup nog att följa en hel måltid. Stilen avgörs bland annat av druvorna, lagringstiden och mängden restsocker i det färdiga vinet.
Cava framställs enligt den traditionella metoden, som även används till flera av världens mest ansedda mousserande viner. Först görs ett torrt grundvin utan bubblor. Därefter buteljeras vinet tillsammans med jäst och en mindre mängd socker.
Det sätter igång en ny jäsning inne i flaskan. Under jäsningen bildas koldioxid som inte kan ta sig ut och därför löses upp i vinet. Det är den processen som skapar bubblorna.
Efter andrajäsningen lagras flaskorna med de förbrukade jästcellerna. Under lagringen får vinet mer fyllighet och komplexitet, samtidigt som bubblorna ofta blir finare och mer integrerade.
När lagringen är klar samlas bottensatsen i flaskhalsen och avlägsnas. Flaskan fylls sedan på igen, och producenten kan tillsätta en liten mängd vin och socker, vilket är med och bestämmer vinets slutliga sötma.
De tre traditionella druvorna i Cava har olika egenskaper och kompletterar varandra väl. Den exakta blandningen varierar från producent till producent och är med och formar vinets stil.
Macabeo ger ofta mild frukt med toner av äpple, päron, citrus och vita blommor. Druvan bidrar med en öppen och lättillgänglig karaktär som gör den väl lämpad för unga och fräscha Cava-viner.
Xarel·lo tillför mer struktur, syra och djup. Den kan ge smak av citrus, äpple, örter och fänkål samt en lätt jordig eller salt karaktär. Xarel·lo spelar ofta en viktig roll i Cava som ska lagras under längre tid.
Parellada odlas framför allt i svalare och högre belägna områden. Druvan ger vanligen ett lätt, fräscht och elegant vin med diskreta aromer av citrus, äpple och blommor.
Tillsammans kan de tre druvorna skapa en Cava där Macabeo står för frukten, Xarel·lo ger struktur och Parellada bidrar med friskhet och finess.
Utöver de traditionella sorterna får Cava även framställas av andra druvor. Chardonnay används bland annat för att ge fyllighet, mogen citrusfrukt och en rundare textur.
Pinot Noir kan användas i både vit och rosé-Cava. Druvan tillför ofta struktur, djup och toner av röda bär. I en blanc de noirs kan musten från de blå druvorna jäsas utan längre kontakt med skalen, så att vinet ändå blir ljust.
Till rosé-Cava används bland annat Pinot Noir, Garnacha, Monastrell och den lokala druvan Trepat. De ger viner med nyanser av jordgubbe, hallon, körsbär och kryddor.
Skillnaderna mellan druvorna gör att Cava kan spänna från mycket lätta, citruspräglade viner till bredare och mer vinösa varianter med mogen frukt och tydlig struktur.
Ung Cava har normalt en fräsch och omedelbar stil. Doften kan bjuda på grönt äpple, päron, citron, lime och vita blommor, medan smaken är spröd med livliga bubblor och en torr avslutning.
Efter längre lagring på jästcellerna blir vinet mer krämigt och komplext. Frukten rör sig ofta mot moget äpple och citrus, samtidigt som toner av brioche, rostat bröd, nötter och torkade örter kan framträda.
De mest mogna varianterna kan ha en fylligare textur och en mer integrerad mousse. Här blir bubblorna en del av vinets struktur snarare än bara en brusande känsla.
Stilen beror också på dosagen. En Brut Nature upplevs normalt som mycket torr och stram, medan en Brut kan ha en något rundare och mer fruktig balans.
Cava de Guarda är den yngsta och mest fräscha kategorin. Vinet lagras på flaska i minst nio månader efter andrajäsningen.
Stilen är normalt lätt, fruktig och livlig med toner av citrus, grönt äpple, päron och blommor. Bubblorna kan vara mer energiska, och smaken är ofta enkel och direkt.
Den här typen av Cava är given som aperitif och till lätta rätter. Den är inte nödvändigtvis gjord för lång lagring, utan för att drickas medan friskheten och frukten är tydlig.
En ung Cava är ett bra val när du vill ha torra och fräscha bubblor utan den mer rostade och mogna karaktär som kommer med lång flasklagring.
Cava Reserva lagras längre på flaska och får därmed mer tid att utveckla smak och textur. Reserva hör till kategorin Cava de Guarda Superior och lagras i minst 18 månader.
Den längre kontakten med jästcellerna kan ge finare bubblor och en mer krämig känsla. Samtidigt börjar ofta nyanser av bröd, mandel och mogen frukt framträda.
Reserva behåller normalt en tydlig friskhet, men har mer fyllighet och djup än en helt ung Cava. Det gör den väl lämpad både som aperitif och till rätter med fisk, skaldjur, fågel och ljust kött.
Det är ofta i Reserva-kategorin som Cava på allvar visar sin mångsidighet som matvin. Vinet har fortfarande friskhet nog till lätta rätter, men samtidigt struktur nog till mer smakrik mat.
Cava Gran Reserva lagras i minst 30 månader. Den långa flasklagringen ger möjlighet till en mer komplex och mogen stil med finare bubblor och större djup.
Frukten kan röra sig från fräsch citrus och äpple mot bakat äpple, torkad frukt och kanderat citronskal. Samtidigt blir toner av brioche, nötter, rostat bröd och kryddor mer framträdande.
Gran Reserva är normalt en mer vinös Cava som inte bara ska ses som en välkomstdrink. Den kan ha struktur och intensitet nog att följa en hel måltid.
Servera den till stekt fisk, skaldjur med fylliga såser, fågel, svamp eller fasta ostar. De torraste varianterna fungerar särskilt bra till rätter med fetma och sälta.
Cava de Paraje Calificado är den mest specifika och ambitiösa kategorin. Vinet ska komma från en särskilt utvald och avgränsad vingård med egenskaper som skiljer den från det omgivande området.
Vinet lagras i minst 36 månader på flaska och framställs enligt strängare krav på bland annat vingård, skörd och produktion.
Stilen kan vara koncentrerad och komplex med mogen frukt, rostade nötter, torkade örter, brioche och kryddor. Bubblorna är ofta mycket fina och helt integrerade i vinet.
Den här typen av Cava är skapad för att uttrycka både druvornas och vingårdens karaktär. Den kan serveras som ett vin i sin egen rätt, men har också struktur nog till kraftigare fiskrätter, ljust kött och mogna ostar.
Sötmegraden har stor betydelse för hur en Cava upplevs. Brut Nature är den torraste stilen och innehåller högst tre gram socker per liter. Den upplevs ofta som stram, fräsch och väldefinierad.
Extra Brut innehåller högst sex gram socker per liter. Den är fortfarande mycket torr, men kan kännas en aning rundare än Brut Nature.
Brut får innehålla upp till 12 gram socker per liter och är den mest spridda stilen. Den lilla mängden socker gör inte nödvändigtvis vinet sött, men kan mjuka upp syran och lyfta fram frukten.
Det finns även sötare typer som Extra Seco, Seco och Semi Seco. De kan fungera till starkt kryddad mat, fruktbaserade rätter eller lättare desserter, beroende på vinets exakta sötma.
Rosé-Cava görs av blå druvor och har normalt en ljusrosa till laxrosa nyans. Smaken kan röra sig från lätta jordgubbar och hallon till mörkare körsbär och kryddor.
De lättaste varianterna är fräscha och fruktiga med livliga bubblor. De passar bra som aperitif och till tapas, skaldjur, sushi och sallader.
En mer strukturerad rosé-Cava kan passa till grillad fisk, ljust kött, charkuterier och rätter med tomat. De röda fruktstonerna gör den också lämplig till mat där ett helt ljust mousserande vin kan bli för neutralt.
Rosé-Cava bör inte bara ses som en sötare eller lättare variant. Många av vinerna är helt torra och kan ha både struktur, komplexitet och lagringspotential.
Cava och champagne görs båda med andrajäsning på flaska, men de kommer från olika områden och bygger normalt på olika druvor.
Champagne kommer från Champagne-regionen i Frankrike och görs framför allt på Chardonnay, Pinot Noir och Meunier. Cava kommer från godkända områden i Spanien och bygger traditionellt på Macabeo, Xarel·lo och Parellada.
Det ger vinerna olika uttryck. Cava har ofta en medelhavspräglad frukt, en lätt örtig karaktär och en tydlig friskhet. Champagne kan ofta ha högre syra och mer markanta toner av citrus, brioche och krita, men variationen inom båda kategorierna är stor.
Cava ska därför inte bara ses som ett billigare alternativ till champagne. Det är en vintyp i sin egen rätt, med egna druvor, traditioner och smakprofiler.
En ung och fräsch Cava kan serveras vid cirka 7–9 grader. Mer komplex Reserva och Gran Reserva mår bra av att serveras något varmare, kring 9–11 grader, så att vinets arom och textur framträder tydligare.
Vinet bör inte vara iskallt. Mycket låga temperaturer dämpar både doft och smak och kan få även en komplex Cava att verka neutral.
Ett tulpanformat glas eller ett mindre vitvinsglas ger som regel en bättre upplevelse än ett mycket smalt flöjtglas. Den bredare formen ger plats åt doften samtidigt som glaset ändå håller kvar bubblorna.
Öppna flaskan lugnt genom att hålla fast om korken och vrida flaskan sakta. Korken bör lossna med en stilla suck snarare än en hög smäll, så att trycket och bubblorna bevaras bäst möjligt.
Cava är ett av de mest mångsidiga vinerna till mat. Kombinationen av syra, bubblor och ofta en torr avslutning gör den bra till både salta, feta, spröda och lätt kryddade rätter.
Bubblorna och syran fräschar upp munnen, medan den längre flasklagringen i Reserva och Gran Reserva ger tillräckligt djup för mer smakrika rätter.
Ung Brut eller Brut Nature är given som aperitif. Friskheten väcker aptiten, medan bubblorna fungerar bra till salta och spröda tilltugg.
Servera Cava till mandlar, oliver, saltade chips, croquetas eller små bröd med ost och chark.
Den torra stilen gör vinet särskilt bra till tilltugg med fetma och sälta, där bubblorna rensar munnen och håller smaken fräsch.
Cava passar naturligt till tapas eftersom den klarar av många olika smaker vid samma bord. Syran fungerar till fetma, medan bubblorna passar bra till både stekta och salta rätter.
Prova den till jamón, manchego, tortilla, grillad paprika, patatas bravas eller pan con tomate.
Till kraftigare chark och mogna ostar kan en Reserva eller rosé-Cava ge mer struktur och djup än en helt ung variant.
Fräsch Cava är ett klassiskt val till fisk och skaldjur. Citruspräglad frukt och livlig syra passar bra till salta och lätta smaker från havet.
Servera den till ostron, räkor, musslor, ceviche, grillad bläckfisk eller en enkel vit fisk med citron och olivolja.
Till stekt fisk eller skaldjur med smör och krämiga såser är en Reserva ofta ett bättre val. Den har mer fyllighet samtidigt som syran och bubblorna håller rätten i balans.
Cava fungerar bra till sushi eftersom vinet har friskhet nog till rå fisk och syra nog till risets lätta sötma och vinäger.
Prova en torr Cava till nigiri, maki, sashimi eller tempura. Bubblorna är särskilt bra till spröd panering och friterat.
Till starkare asiatisk mat kan en Cava med lite mer restsocker vara ett bättre val än Brut Nature. En aning sötma dämpar upplevelsen av chili och ger en mjukare balans.
Reserva och Gran Reserva har ofta struktur nog till kyckling, kalkon och andra former av ljust kött. De mogna tonerna från flasklagringen passar bra till stekyta, smör och svamp.
Servera vinet till stekt kyckling, kyckling med gräddsås, kalkon med örter eller kalvkött med svamp.
En rosé-Cava kan vara ett bra val till anka eller rätter med en lätt fruktbaserad sås, eftersom vinets röda bär skapar en koppling till rätten.
Cava passar bra till fläsk, särskilt när köttet är salt, fett eller sprött. Syran och bubblorna skär genom fetman och gör varje tugga fräschare.
Prova den till porchetta, knaperstekt fläsk, spädgris, grillad korv eller en smörgås med skinka och ost.
Till långtidsstekt fläsk med djupare smak är en mogen Reserva eller Gran Reserva ofta det bästa valet.
Friterade rätter och torrt mousserande vin är en särskilt lyckad kombination. Bubblorna fräschar upp munnen, medan syran balanserar oljan och den spröda paneringen.
Servera Cava till calamares, tempura, fritto misto, fish and chips, kroketter eller knaperstekt kyckling.
En fräsch Brut räcker ofta, men en längre lagrad Cava ger mer djup till rätter med kraftiga såser eller kryddor.
Cava fungerar bra till grönsaksrätter, särskilt när det finns färska örter, syrliga inslag eller spröda texturer med.
Prova den till grillade grönsaker, sallader med getost, svamprisotto, grönsakspaj eller stekta kronärtskockor.
Xarel·los lätt örtiga och salta karaktär kan vara särskilt bra till gröna grönsaker, olivolja och medelhavsörter.
Cava passar till många ostar eftersom syran och bubblorna balanserar ostens fetma. En ung Cava är bra till färska och milda ostar, medan Reserva och Gran Reserva kan matcha mer mogna varianter.
Servera en fräsch Brut till getost, mozzarella eller mild Manchego. En längre lagrad Cava passar bättre till lagrad Manchego, Comté, Gruyère eller parmesan.
Till blåmögelost kan en sötare Cava fungera bättre än en helt torr Brut Nature, eftersom sötman ger motvikt till ostens sälta och kraft.
Till desserter bör Cavan vara minst lika söt som rätten. En torr Brut upplevs ofta som sur och besk ihop med en söt dessert.
Välj en Semi Seco till frukttårtor, kakor med mandel eller desserter med persika och päron. Rosé-Cava med en viss sötma kan passa till jordgubbar och andra röda bär.
De torra typerna är bättre till salta tilltugg och mat än till söta desserter. Spara därför Brut Nature och Brut till måltiden, och välj en sötare variant när desserten kommer på bordet.